Här kan du få en rekommendation för lämpligt antimalariamedel baserat på ditt resmål, reslängd och hälsotillstånd. Verktyget har skapats med hjälp av information från artikeln och WHO:s riktlinjer.
För att ge en riktig rekommendation behöver jag veta lite om ditt resmål, reslängd och hälsotillstånd.
Väntar på att du har fyllt i formuläret.
När du planerar en resa till ett malariaendemiområde är valet av profylax viktigt. Lariam är handelsnamnet för mefloquine, en syntetisk antimalariamedel som används för både förebyggande och behandling. Men finns det bättre alternativ för din resa? Här får du en djupdykning i Lariam jämförelse med de vanligaste alternativen, så att du kan fatta ett informerat beslut baserat på verkningsmekanism, biverkningar och reseförutsättningar.
Mefloquine (handelsnamn Lariam) tillhör gruppen 4‑quinolin‑derivat och har en halveringstid på ca 20-30 dyg. Den tas som en engångsdos på 250 mg en dag före avresa, sedan 250 mg i veckan under vistelsen och i fyra veckor efter återkomst. WHO klassificerar läkemedlet som högst effektiva mot P. falciparum‑stammar som är resistenta mot chloroquin.
De vanligaste biverkningarna är yrsel, huvudvärk, sömnsvårigheter och i sällsynta fall psykiatriska symptom som ångest eller depression. På grund av detta avråds Lariam för personer med tidigare psykiska sjukdomar eller ulcerös kolit.
Malarone är en kombination av atovaquon och proguanil. Den tas som en tablet varje dag, med start en dag före avresa och fortsätter i sju dagar efter hemkomst. Den har bevisad hög tolerabilitet och färre neuropsykiatriska biverkningar än mefloquine.
Doxycyklin är ett bredspektrum‑antibiotikum som används i en dos på 100 mg två gånger om dagen. Det är billigare än Malarone men kan ge fotosensitivitet och magbesvär.
Chloroquin har historiskt varit förstahandsvalet men har i många regioner förlorat sin effekt på grund av resistens. Det ges i en dos på 300 mg en gång i veckan, men rekommenderas bara där WHO bekräftat låg resistens.
Primaquine är särskilt effektiv mot leverstadier av P. vivax och P. ovale. Den kräver testning för G6PD‑defekt innan utskrift, då brist kan leda till hemolys.
Artemisinin‑baserade kombinationer (ACT) används främst för behandling snarare än profylax, men i vissa högresistenta områden kan de kombineras med lågdoserad doxycyklin som en reservstrategi.
| Medel | Verkningsmekanism | Dosering | Effektivitet (% mot P. falciparum) |
Vanliga biverkningar | Reseanpassning |
|---|---|---|---|---|---|
| Lariam (mefloquine) | Hämning av hemozoin‑syntes | 250 mg veckovis (plus engångs‑för‑avresa) | ≈95‑100 | Yrsel, huvudvärk, neuropsykiatriska symptom | Lämplig för långa vistelser, men undvik vid psykiatrisk historia |
| Malarone (atovaquon/proguanil) | Atovaquon stör mitochondriell respiration; proguanil förstärker hemoglobin‑nedbrytning | 1 tablet dagligen (start 1 dag före) | ≈95‑100 | Mild magbesvär, hudutslag (sällsynt) | Ideal för korta och medellånga resor, bra tolerabilitet |
| Doxycyklin | Hämnar protein‑syntes i parasiten | 100 mg två gånger dagligen | ≈90‑95 | Fotosensitivitet, mag‑/tarm‑besvär | Passar för resenärer som kan ta tabletter två gånger om dagen |
| Chloroquin | Hämmar hemozoin‑syntes | 300 mg veckovis | Varierar 50‑90 (beroende på resistens) | Illamående, huvudvärk, synstörningar vid hög dos | Endast i låg‑resistens‑områden |
| Primaquine | Skadar leverstadier av parasiten | 30 mg en gång dagligen (efter test för G6PD) | ≈85‑90 mot P. vivax/ovale | Hemolys vid G6PD‑defekt, nausea | Speciell användning i områden med P. vivax‑dominans |
Lariam är särskilt lämplig när du ska till områden med hög förekomst av chloroquin‑resistent P. falciparum och du planerar en längre vistelse (över 4 veckor). Dess veckodosa gör den praktisk för resenärer som inte vill bära med sig tablets varje dag. Dock bör du ha en frisk psykiatrisk bakgrund och inga tidigare reaktioner på mefloquine.
Om du har en historik av ångest, depression eller epilepsi är Malarone eller doxycyklin bättre val. För kortare resor (1‑2 veckor) där daglig dosering är acceptabel är Malarone ofta rekommenderat på grund av sin låga biverkningsprofil. Resenärer som reser till områden med hög risk för P. vivax bör överväga primaquine efter G6PD‑test. I länder där chloroquin fortsatt är effektivt (t.ex. vissa delar av Centralamerika) kan chloroquin vara det billigaste alternativet, men kontrollera alltid lokala riktlinjer.
Ja, men du bör slutföra den pågående veckodosen av Lariam och sedan börja med Malarone enligt schema - en dag efter sista mefloquine‑dos. Rådgör med en läkare för att undvika överlappning.
De neuropsykiatriska effekterna - särskilt hallucinationer, ångest och depression - anses vara de allvarligaste. De drabbar ca 1‑2 % av användarna, men kan vara långvariga.
Ja, mefloquine tas en gång i veckan, så även korta vistelser kräver en startdos en dag före avresa och en sista dos en vecka efter återkomst.
Lariam är inte särskilt effektiv mot leverstadiet av P. vivax. För sådana områden rekommenderas primaquine efter att G6PD‑testats.
Mefloquine är klassificerat som graviditetskategori B enligt FDA, men de flesta riktlinjer föredrar Malarone eller doxycyklin under första trimestern. Konsultera alltid obstetriker.
11 Svar
Det är oacceptabelt att presentera Lariam som förstahandsval utan att tydligt ange den signifikanta frekvensen av neuropsykiatriska biverkningar, vilket strider mot evidensbaserade rekommendationer.
Jag förstår din frustration, men för resenärer som prioriterar enkel dosering kan den veckovisa intaget faktiskt underlätta, särskilt när man har ett pressat schema.
Det är dock viktigt att notera, att medan Lariam erbjuder hög effektivitet mot chloroquin‑resistent P. falciparum, så medför den en profylax‑strategi som kräver noggrann övervakning, särskilt hos individer med tidigare psykiatrisk historik, och därför bör läkare väga risk‑nytta‑analysen med största försiktighet.
Absolut, och för dem som oroar sig för neuropsykiatriska symptom finns faktiskt alternativa regimer som är både säkra och lätta att följa, så låt oss fokusera på att hitta den bästa lösningen för varje resenär.
För det första bör man betrakta den farmakokinetiska profilen för mefloquine, sedan måste man beakta den potentiella interaktionen med andra läkemedel, därefter är patientens tidigare medicinska historia av central betydelse, vidare spelar resans varaktighet en kritisk roll, dessutom måste man utvärdera tillgängligheten av alternativ i destinationslandet, dessutom är kostnad en faktor som ofta förbises, vidare är patientens förmåga att följa en veckodosa viktig, dessutom bör man inte glömma att neuropsykiatriska biverkningar kan ha långvariga konsekvenser, nästa punkt är att följsamhet under resan kan påverkas av biverkningsprofilen, således är tolerabiliteten ett centralt kriterium, dessutom kan dubbel dosering av andra prophylaxmedel leda till synergistiska effekter, även om evidensen för detta är begränsad, vidare bör man beakta att vissa regioner har specifika rekommendationer från WHO, så att färdplaneringen måste inkludera lokala riktlinjer, ytterligare en aspekt är att vuxna och barn kan reagera olika på samma substans, och slutligen måste den slutliga beslutet fattas i samråd med en specialist, vilket säkerställer att varje individ får en skräddarsydd prophylax utan onödiga risker.
Bra sammanfattning 😊
Jaså, så vi ska bara ta en tablett i veckan och glömma allt annat, hur enkelt.
Det förefaller som om du förenklar en komplex farmakologisk dialog, vilket kan vilseleda läsare som söker nyanserad information.
Den kontemporära profileringen av mefloquine bör analyseras genom en multidimensionell risk‑benefit‑matris, där neurotoxiska parametrar kvantifieras i förhållande till parasitologisk resistensgrad.
För att vara exakt; bör man särskilja mellan 'risk‑benefit‑matris' och 'risk‑benefit‑matriser', samt undvika onödig bindestrecks‑användning.
Sammanfattningsvis erbjuder både Lariam och dess alternativ specifika fördelar och begränsningar; val av profylax bör därför baseras på individens medicinska bakgrund, reseplan och lokala resistensmönster.